Elefanterna löper amok däruppe.

Lördag.
Kl: 23.43

Elefanterna löper amok däruppe.
Jag lyssnar på Kent - Palace & maine.
Jag är fan så nostalgisk.
Pratar med J på FB.
Underbara J.
Min första kärlek.
Börjar tro att han är min enda kärlek.
På ett sätt.
Jag var fan galen i honom.
Han var så nära perfekt för mig som man kan vara för en annan människa.
Iallafall.
Jag sa förlåt.
Jag var tvungen, jag betedde mig så jävla illa.
& det äter upp mig ibland.
Inte för att jag tror att han bryr sig. Det var ändå typ 100 år sedan.
Men jag var tvungen.
Han är fantastisk. & han förtjänade inte mig & min omogenhet.
Men fan vad bra vi var ihop. Jag var bara inte redo då.
Jag har alltid svurit över att jag inte träffade han 5 år senare. Jag hade aldrig släppt han.
Men nu gjorde jag inte det utan la vantarna på han på en gång.
& då får jag stå mitt kast.
Iallafall så vet jag inte om han uppfattade allt jag skrev, för fb suger pung.
Men jag skrev mycket, för jag har inte pratat med han på så länge. & allt bara rann över.

Jag hälsade till mamma från han häromdagen.
Hon såg helt lyrisk ut. Dom gillade honom som fan.
Alla gjorde det.
Inklusive jag.
& sen fuckade jag till det.
& sårade både han & mig själv.
Trodde mitt hjärta skulle gå sönder.
Men det var ett nödvändigt ont. Annars hade jag säkert sårat han mer.

Anyways, han är still fab.
Han pratar med mig.
Jag börjar tro att jag medvetet fuckar upp alla förhållanden jag har för att jag är feg.
Har träffat en till som ger mig samma känsla som J gav mig.
Men där har det inte riktigt hänt nått.
Kanske för att jag är skräckslagen att fucka till saker.
Eller för att jag är rädd att ge efter & faktiskt bli någorlunda lycklig.
Då är det lika bra att köra på kort man vet inte leder till nått.
Då kan man vara arg & halvsårad. Inte ha sitt hjärta krossat.
Misär.
Jag är så efter.

Argh! Värdelösa lördag. Nu blev jag ledsen också.
Ah well.
Skit ska skit ha.
Bara att ta det & bita ihop.
Imorrn kommer juh en ny dag.
Lär bli lika sugig den. Men ändå.