Buffy offrade sig själv för att rädda världen

Söndag.
Kl: 20.43


Confession.
Jag har en soft spot för filmer & serier där det ingår självuppoffring.
Det får mig att gråta.

En gång , när jag varit vaken i 24 timmar kan jag tillägga, så såg jag "Buffy & vampyrerna".
Buffy offrade sig själv för att rädda världen. Mycket stort & vackert.
Det fick mig att gråta.
Det var så fint.
Men det är inte det värsta.
Jag har sett avsnittet ytterligare en gång.
Det fick mig att gråta lika mycket då också.

Folk som offrar sig, olycklig kärlek, när dom älskar varandra men inte kan / får vara tillsammans.
Mycket bra gråtmaterial.
För att fortsätta bekännelsen så kan jag säga att jag sett Twilight ca 400 gånger.
& det är juh inte för det eminenta skådespeleriet, eller den nästan lika briljanta storyn.
Kärleken. Mycket fint.
Olyckligt, orättvist, stort, offrande.
Sen är juh Robert Pattison inte helt ful.
Nu har iallafall pappa fixat New Moon åt mig.
Jag har sett den 2 gånger.
& ja, det var juh inte som att jag inte bölade till den.

Båda gångerna.
Underbart.